Max resa
När Max föddes drabbades han av syrebrist och behövde neonatal specialistvård. Genom att samla den högspecialiserade vården kan säkrare och mer tillgänglig vård erbjudas till de svårast sjuka nyfödda barnen.
Max föddes på Skövde sjukhus. Precis efter att han fötts lades han på mamma Irenes bröst, som upptäckte att han inte rörde på sig.
– Jag sa: ”Varför rör han sig inte?”. Då tog de bort honom och sprang iväg, säger Irene, mamma till Max.
– Jag frågade läkarna hela tiden hur prognosen var och vad som egentligen hade hänt. De kunde inte själva svara på det från första början, säger Michael, pappa till Max.
Max hade drabbats av syrebrist. Läkarteamet påbörjade livsuppehållande åtgärder för att hjälpa honom att andas.
– Det har varit en sån längtan för föräldrarna. De har gått i nio, åtta, sju eller sex månader. De har gått och väntat och förberett, köpt vagn, köpt kläder och gjort i ordning rum. Förberett sig mentalt och socialt för att bli föräldrar. Men ibland blir det inte som de har tänkt, säger Thommy Svahn, neonatolog på SU.
Transportteamet Neonatal kopplades in
Första dygnet tillbringade föräldrarna och Max på Skövde sjukhus neonatal. Då kontaktades Neonatal på Östra sjukhuset och det bestämdes att Max skulle flygas till Göteborg för att få mer specialiserad vård.
Transportteamet Neonatal kopplades in. De kommer när akut sjuka barn föds på andra sjukhus i regionen där de känner att de inte kan behålla barnet och att barnet behöver en högre vårdnivå på Östra.
– De kom in med kuvösen, som var en hel säng med ett litet utrymme för Max, säger Michael.
I Transportteamets säng finns allting integrerat. Respirator, syrgas och möjlighet att övervaka puls, saturation och blodtryck. Transportteamet Neonatal kan påbörja intenssivvårdsbehandling redan på plats och under hela transporten till Göteborg och Östra sjukhuset.
– När de kom in kändes det verkligen som att de tog över. Det var en extrem trygghet. Nu ska det gå bra. Nu ska vi flytta honom från Skövde till Östra, säger Michael.
Uppdrag att ta hand om tidigt födda barn
På neonatala intensivvårdsavdelningen 316 vårdas de svårast sjuka barnen. De som antingen behöver vårdas i respirator eller de bebisar som är väldigt små och behöver vårdas i kuvös, bebisar som har svårt att hålla blodtrycket eller har svåra infektioner.
– Geografisk orättvisa för små bebisar tycker jag att man har minskat med transportteamet. Det kommer alltid vara en geografisk orättvisa baserat på var man bor. Det kan inget transportteam ta bort, utan det är så det är. Allt kan inte finnas på alla platser, säger Thommy Svahn, neonatolog.
– Man kommer ut och kan hjälpa till med de riktigt sjuka barnen och stötta upp på avdelningen där de redan har gjort ett jättebra jobb. Få med föräldrarna, så att de ser att vi kommer med kunskap och trygghet. Berätta vad som ska hände när vi kommer fram. Det känns som att man räddar det här livet som inte hade överlev utan oss, säger Tina Isaksson, barnsjuksköterska på Transportteamet Neonatal.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett huvuduppdrag att ta hand om extremt tidigt födda bebisar. Det är bebisar som är födda tidigare än vecka 28 och ibland till och med ner i vecka 22.
– De bebisarna ska vi vara bäst i regionen på, bäst på dem som föds före vecka 28. Eftersom de är så få bör de få komma till en plats och nu har vi ett universitetssjukhus som tar hand om bebisarna. Vi ska också vara riktigt duktiga på de kritiskt sjuka bebisarna, de som föds fullgångna men där det innan, under eller kort efter förlossningen händer något som gör dem sjuka, säger Thommy Svahn, neonatolog.
"Det är specialistvården som räknas"
När föräldrarna Irene och Michael kom till Östra med Max fick de information om hur den kommande tiden skulle se ut.
– Han kommer att klara sig. Vi undersöker honom och sen lägger vi upp en plan. Ni kontaktas av en läkare imorgon som berättar exakt hur det ska gå till, återberättar Michael.
– Det underlättar när man ser någon som verkligen är expert och säger hur det är, säger Irene.
Inom neonatalvården ska föräldrarna vara med. De ska sitta hud-mot-hud mot bebisarna och så snabbt som möjligt vara med och mata och sköta bebisarna.
– Även med pyttebebisarna ska föräldrarna vara med. De måste också få de bästa möjligheterna till ett gott liv. Vi vet att hud-mot-hud ger bebisarna stabilare temperatur, andning, anknytning till föräldrarna blir bättre och mjölkproduktionen ökar. Därför måste föräldrarna få möjligheten att vara här och kunna vara med precis hur mycket de vill, säger Thommy Svahn, neonatolog.
– Vi kom till folk som har gjort det tusentals gånger. Det är specialistvården som räknas, säger Michael.
I Västra Götaland föds 19 000 barn varje år. Sex barn transporteras varje vecka till Östra sjukhuset för neonatal specialistvård.
