NHV-tillstånd på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Med nationell högspecialiserad vård (NHV) menas offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet och där endast ett fåtal vårdgivare kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära och multiprofessionella team.
Västra Götalandsregionen har tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för en rad vårdområden, med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som utövare. Läs mer i rullisten ovan.
Ökad kvalitet och säkerhet för patienterna
På uppdrag av regeringen leder Socialstyrelsen arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå. Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt. Arbetet innebär också att det tidigare systemet med rikssjukvård har fasats ut och ersatts av NHV. Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet ”Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa” (SOU 2015:98). Slutsatsen i betänkandet är att ökad koncentration leder till ökad kvalitet och säkerhet för patienterna.
Beslutsprocessen
Socialstyrelsen tar beslut om definition av nationell högspecialiserad vård och antal enheter som ska få utföra vården. Beslutet föregås av en beredning för att säkerställa att koncentration av den föreslagna vården inte ska ge stora negativa konsekvenser för hälso- och sjukvårdssystemet. Därefter utlyses NHV-området och regionerna har möjlighet att ansöka om tillstånd.
Inför en ansökan behöver regionstyrelsen ta beslut om VGR ska ansöka om tillstånd. Flera aspekter behöver beaktas inför beslut: konsekvenser för patientgruppen och vården, påverkan på forskning, utveckling och utbildning, samt om det finns risk för undanträngning av andra patientgrupper. Arbetet med att ta fram regional konsekvensbeskrivning sker i samverkan mellan NHV-kontoret på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och koncernkontoret i VGR. Västra Götalandsregionen ansöker om tillstånd med en definierad utförare i regionen.
Slutligen är det den politiska nämnden för nationell högspecialiserad vård som tar beslut om vilka regioner som beviljas tillstånd att bedriva NHV. Nämnden består av två politiker från respektive sex sjukvårdsregioner i Sverige. Beslutet föregås av en beredning som tar hänsyn till följande perspektiv: länssjukvård, akut vård, universitetssjukhusvård och medicinsk fakultet. Beredningsgruppen består av 12 personer där de sex sjukvårdsregionerna ingår med två personer.
Beviljat tillstånd har ingen tidsbegränsning och följs upp årligen.
Europeiska referensnätverk, ERN
De europeiska referensnätverken (ERN) samlar läkare och forskare som är experter på sällsynta eller sällan förekommande och komplexa sjukdomar. De är virtuella nätverk som diskuterar diagnos och bästa möjliga behandling av patienter från hela Europa.
24 europeiska referensnätverk bildades 2017 och omfattar mer än 900 specialistenheter från över 300 sjukhus i 26 länder.
Sahlgrenska Universitetssjukhusets representation i ERN
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har hittills beviljats medlemskap i följande referensnätverk:
ERN CRANIO: kraniofaciala diagnoser och öron–näsa– halssjukdomar
ERN RARE-LIVER: leversjukdomar
MetabERN: medfödda metabola sjukdomar
ERN EURO-NMD: neuromuskulära sjukdomar
ERN eUROGEN: urogenitala diagnoser
ERN EpiCARE: epilepsi
Endo-ERN: ovanliga ämnesomsättningssjukdomar
ERN LUNG: ovanliga lungsjukdomar
ERN PaedCan: cancer hos barn
ERN RITA: ovanliga immunbrist- och autoimmuna sjukdomar
ERN TRANSPLANT-CHILD: transplantation hos barn
ERN Euracan: ovanliga solida cancersjukdomar hos vuxna
ERN-RND: ovanliga neurologiska sjukdomar
Flera expertteam inom sällsynta diagnoser
Centrum för Sällsynta diagnoser i Västra Götalandsregionen och norra Halland är ett kunskaps- och kompetenscentrum. En sällsynt diagnos drabbar ofta flera organ och innebär komplexa vårdbehov, vilket kräver specialistkunskaper inom många olika områden samt samverkan och samordning av vården. Inom centrat finns expertteam för en rad sällsynta diagnoser. Läs mer här.
"NHV-tillståndet gör att vi kan fortsätta med våra studier och utveckla vården för en patientgrupp som sällan gör sin röst hörd", säger Katja Stenström Bohlin, överläkare inom gynekologisk tumörkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
I Sverige får ungefär 500 kvinnor per år diagnosen cancer i livmoderhalsen. En av dem är sjuksköterskan Mathilda Bodemyr. Hör hennes berättelse i avsnitt #47 av Sahlgrenskapodden