Pågående forskning Prostatacancercentrum
Automatiserad dosplanering vid strålbehandling av prostatacancer
Syftet med studien är att vidareutveckla en artificiell intelligensbaserad bildanalys av röntgenbilder för att automatiskt kunna dosplanera strålbehandling vid prostatacancer.
Organiserad prostatacancertestning: diagnostik, utfall och psykosociala aspekter
Prostatacancer orsakar flest dödsfall i cancer bland svenska män. Screening kan nästan halvera dödligheten, men skulle leda till betydande överbehandling. Socialstyrelsen avråder därför från screening och rekommenderar istället att män efter information själva får ta ställning till om de vill testas eller inte.
Kompletterande blodprov och magnetkamera kan nu bättre identifiera de män som behöver genomgå vävnadsprov. Regionala cancercentrum i samverkan tog 2018 fram riktlinjer för regionala projekt med ”organiserad prostatacancertestning” (OPT) för att effektivisera och standardisera prostatacancerdiagnostiken. Socialstyrelsen stöder dessa projekt, eftersom de ger värdefulla kunskaper inför ett framtida nationellt screeningprogram. De två första OPT-projekten startade 2020 i Skåne och Västra Götalandsregionen (VGR).
VGR erbjuder OPT till samtliga män som fyller 50 år (12 000/år). Fler regioner startar OPT 2021-2022. Samtliga regionala projekts data registreras för forskning.
Delstudier, metoder och frågeställningar:
- Diagnostiska aspekter (registerstudier): Hur kan testalgoritmen förbättras och risken för infektion efter vävnadsprov minskas?
- Socioekonomiska aspekter (registerstudier): Utjämnar OPT de socioekonomiska ojämlikheterna i dagens prostatacancerdiagnostik?
- Informationsrelaterade aspekter (enkäter och intervjuer): Hur uppfattar männen fördelarna och nackdelarna med OPT? Vilken betydelse har utbildningsnivån för hur deras uppfattning?
- Psykosociala aspekter (enkäter och intervjuer): Hur mycket oro ger utredningen och cancerbesked inom OPT, jämfört med rutinsjukvård? Hur upplevs behandlingsbiverkningar efter diagnos inom OPT?
- Behandlingsrelaterade aspekter (randomiserad klinisk studie): Kan uppföljningen av män med lågrisk prostatacancer glesas ut efter en mer omfattande, initial vävnadsprovtagning?
Betydelse: Forskning baserad på dessa stora, populationsbaserade OPT-projekt kan få avgörande betydelse för nationella screeningprogram för prostatacancer i Sverige och andra länder.
Robotassisterad laparoskopisk radikal prostatektomi som behandling av lokaliserad prostatacancer
Prostatacancer är mkt vanligt och borttagande av prostatan, radikal prostatektomi (RP) är den vanligaste botande behandlingen med ca 3000 operationer/år bara i Sverige. Robotassisterad laparoskopisk RP (RALP) utgör en stor och växande del av operationerna.
RALP kan leda till en rad komplikationer varav den som ger mest inverkan på livskvalitet är urinläckage. Ca 1/5 av alla patienter råkar ut för detta. Att identifiera och motverka de faktorer i operationen som leder till inkontinens skulle därmed få stor inverkan på livskvaliteten för ett stort antal patienter och dess anhöriga. Vi har identifierat riskfaktorer för inkontinens genom analys av ett stort prospektivt insamlat material (LAPPRO-studien) som består av ca 3000 RALP-patienter och genom analys av inspelade filmer från ca 800 operationer vid urologen SU/Sahlgrenska. Resultaten från dessa analyser planerar vi att använda i en prospektiv observationsstudie där patienter får genomgå transrektalt ultraljud av prostatan, urodynamiska undersökningar av blåsa, sfinkter och miktion, maximal elstimulering av bäckenbotten tillsammans med perinealt ultraljud, sfinkter-EMG samt magnetkameraundersökning (MRT) före och efter radikal prostatektomi.
Målet är att kunna identifiera vad som skiljer en operation som leder till en kontinent patient från en operation som resulterar i en inkontinent dito. Som ett sidoprojekt kommer vi även att med MRT analysera hur prostatabädden förändras under operationen för att kunna minimera strålfält vid ev. strålbehandling mot recidiverande sjukdom efter operation.