Aktiv monitorering

Kost

Vi vet inte om förändringar i kosten kan bromsa förloppet av prostatacancer, men vi vet att kosten är viktig för hälsan i allmänhet och för hjärtat och blodkärlen i synnerhet. Forskning talar för att övervikt ökar risken för att drabbas av allvarlig prostatacancer och att stora mängder socker ofta leder till övervikt. Du kan läsa mer om kost på Livsmedelsverkets webbplats. 

En del livsmedel och näringsämnen har i vetenskapliga undersökningar haft samband med en något lägre risk att utveckla prostatacancer, men resultaten var varit osäkra. Vi kan därför inte ge några rekommendationer om kost för att minska risken för prostatacancer. Exempel på sådant som undersökts är fet fisk, sojabönor, tomater, grönt te, linfrö, råg, kål, broccoli, gul lök och granatäpple.

Information ifrån: Patientinformation: Egenvård - RCC Kunskapsbanken (cancercentrum.se)

Fysisk aktivitet

En halvtimmes rask promenad eller motsvarande motion tre gånger i veckan gör gott för både kroppslig och själslig hälsa. Om du rör dig mycket minskar din risk att få hjärt- och kärlsjukdomar. Försök att sitta och ligga så lite som möjligt under dagen. Hälso- och sjukvården även kan ge stöd för att öka fysisk aktivitet. Om du tror att du borde öka din fysiska aktivitet kan du diskutera detta med din allmänläkare.

Du kan få FaR, fysisk aktivitet på recept, och remiss till en fysioterapeut. Prata med din vårdcentral.

Tips om du har svårt att komma i gång:

• Ta trapporna i stället för hissen.
• Kliv av bussen en hållplats tidigare.
• Ta cykeln i stället för bilen.
• Planera in en fysisk aktivitet i kalendern.
• Försök hitta en träningskompis.
• Gå – gå – gå!

All rörelse och fysisk aktivitet är bättre än den som inte blir av.

Information från: Patientinformation: Egenvård - RCC Kunskapsbanken (cancercentrum.se)
Andra länkar: Centrum för fysisk aktivitet - Västra Götalandsregionen (vgregion.se)

Sexualitet

Närhet är ett av våra grundläggande behov och i samband med sjukdom som cancer kan behovet av såväl psykisk som fysisk närhet öka eller förändras.
Sexolog eller sexualrådgivare kan ge samtalsstöd och råd om sex och samlevnad och stödja sexuell rehabilitering. Kontakta sexolog på ditt hemsjukhus.

Information från: Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering - RCC (cancercentrum.se)
Min vårdplan prostata-cancer (cancercentrum.se)

Medicinska frågor

Vid tidigt upptäckt prostatacancer finns tumören enbart inuti prostatakörteln där den oftast växer mycket långsamt. Även utan behandling lever män med tidigt upptäckt prostatacancer för det mesta många år utan att få några symtom. Det är vanligt att män med tidigt upptäckt prostatacancer inte får några allvarliga symtom av sjukdomen under sin livstid.

Vid aktiv monitorering följer man blodprovet PSA med några månaders mellanrum. Du kallas till mottagningen en gång om året för en undersökning, där en läkare känner påprostatakörteln och eventuellt genomför ett ultraljud. Vanligtvis tas det vävnadsprover eller genomförs MR (magnetsresonansundersökning) vartannat år, ibland genomförs både och. Två tredjedelar av de män som följs med aktiv monitorering behöver aldrig någon behandling och undviker därmed risken att få biverkningar och behandlingsskador.

Hos en tredjedel finner man senare mer allvarlig cancer och de rekommenderas ofta botande behandling. Möjligheten att bota cancern minskar oftast inte, även om man har väntat med behandlingen. I ett fåtal fall krävs mer omfattande behandling än om den utförts direkt.

Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har frågor, nya symtom eller känner oro. Du kan kontakta oss via 1177.

Information från: Informationstext till SPCG-17-studie

Information från: Min vårdplan prostatacancer - RCC (cancercentrum.se)

Psykosocialt stöd

Cancer kan vara en omtumlande upplevelse, både för dig som har sjukdomen och för dina närstående.

Både närstående vuxna och barn har rätt till stöd utifrån sina behov, enligt lagen. Kontaktsjuksköterskan kan hjälpa till att förmedla kontakt med en kurator.

Stödjande samtal kan hjälpa dig att sätta ord på dina tankar och känslor. Om du känner dig nedstämd och har fastnat i negativa tankar kan du få hjälp. Prata med din kontaktsjuksköterska som kan ge information, råd och stöd till dig och dina närstående.

En del känner sig hjälpta av att dela sina upplevelser med någon i en liknande situation. För de flesta cancerdiagnoser finns det patientföreningar dit du kan vända dig och få stöd från andra med liknande erfarenheter. På 1177.se finns flera reportage och filmer där människor som levt med eller nära cancer berättar om sina erfarenheter.

• Läs mer på 1177.se. Sök på Att få ett cancerbesked.
• Läs mer på 1177.se. Sök på Hjälp med tankar och känslor vid cancer.
• Läs mer på 1177.se. Sök på Råd och stöd vid cancer.

Information från: Min vårdplan prostata-cancer (cancercentrum.se)