Ny medicine doktor – Sophia Halldin Lindorsson

Det var avhandlingen lntramuscular pressure in the lower leg - Studies on chronic exertional compartment syndrome and effects of external compression som Sophia Halldin Lindorsson försvarade vid sin disputation fredagen den 25 november. Avhandlingen bestod av fyra delarbeten.

Sophia är specialistläkare inom ortopedi och arbetar idag på Traumateamet och Forskningsenhet ortopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sophias handledare har varit docent Qiuxia Zhang, med. dr. Kajsa Rennerfelt och professor Helena Brisby, alla från avdelning för ortopedi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Vad fick dig att bli doktorand?
Jag hade funderat en del över att bli doktorand tidigare, men inte ramlat över något projekt jag brann för. Men en dag när jag gick jour på Sahlgrenska universitetssjukhuset så ringde min kollega Kajsa Rennerfelt. Hon presenterade ett doktorandprojekt som dels innehöll studier på löpare och dels studier på idrottare med underbenssmärta. Som f.d. elitfotbollsspelare och senare motionslöpare lät projektet som klippt och skuret för mig, så jag tackade ja.

Vad handlar din forskning om?
Min avhandling belyser effekten av kompressionsstrumpor hos löpare samt kroniskt kompartmentsyndrom. Den röda tråden i alla delarbeten är mätningar av intramuskulära tryck, dvs trycket inuti muskeln, och i detta fall i underbenen under och efter ansträngning. Den första studien undersökte hur det intramuskulära trycket och syresättningen i muskulaturen påverkas av användningen av träningskompressionsstrumpor. Intresset av kompressionskläder är stort bland idrottare, men det råder delade meningar om nyttan för friska personer. De övriga tre studierna undersökte det intramuskulära trycket, både före och efter operation, hos patienter med kroniskt kompartmentsyndrom i underbenen.

Kroniskt kompartmentsyndrom är ett smärttillstånd som många sannolikt ovetandes lider av, och som dessutom ofta missas vid läkarbesök, troligen pga att kliniska tecken ofta saknas i vila. Trycket i underbensmuskulaturen stiger och blir onormalt högt i samband med träning, vilket leder till spända muskler, smärta och nedsatt funktion. Många patienter beskriver det som att ”musklerna i underbenet ska sprängas” eller att ”musklerna inte får plats”. Kroniskt kompartmentsyndrom kan förekomma i alla fyra av underbenets muskelloger, men vanligtvis drabbas den främre muskellogen. Diagnosen bekräftas genom mätning av det intramuskulära trycket efter ansträngning. Gränsvärdena som används idag är de samma för alla muskelloger och båda könen. Det finns ingen välbeprövad icke-kirurgisk behandling för kroniskt kompartmentsyndrom. Idrottaren kan möjligen sänka sin aktivitetsnivå, men detta är inget alternativ för de flesta. Den traditionella behandlingen är därför operation i form av fasciotomi, klyvning av bindvävhinnan som omger den drabbade muskellogen.

Kan du beskriva de viktigaste fynden i din avhandling:
Resultaten från den första studien visade att användning av kompressionsstrumpor i samband med löpning ökade det intramuskulära trycket och minskade den lokala syresättningen i underbensmuskulaturen. Kompressionsstrumporna gav inte heller någon minskning av muskelnedbrytning, vilket ibland påstås vid lansering av kompressionskläder. Detta stärker tidigare teorier att kompressionsstrumpor inte ger någon prestationshöjande effekt hos friska personer.

I de andra och tredje studierna fann vi att gränsvärdena för intramuskulärt tryck vid diagnostisering av kroniskt kompartmentsyndrom bör anpassas till vilken muskelloge som är engagerad samt utifrån patientens kön. Genom en justering av diagnoskriterierna kan fler patienter få rätt diagnos och därmed rätt behandling.

Resultatet från studie fyra visade att de som genomgick fasciotomi för kroniskt kompartmentsyndrom uppnådde ett gott resultat och även en sänkning av det intramuskulära trycket efter operation. Resultaten bekräftar att fasciotomi är en framgångsrik behandlingsmetod för patienter där ett högt intramuskulärt tryck har konstaterats.

Vilka delarbeten ingick i din avhandling? 

1. Rennerfelt K, Lindorsson S, Brisby H, Baranto A, Zhang Q. Effects of exercise compression stockings on anterior muscle compartment pressure and oxygenation during running: A randomized crossover trial conducted in healthy recreational runners. Sports Medicine 2019 Sep;49(9):1465-1473.  http://doi.org/10.1007/s40279-019-01103-y
2. Lindorsson S, Zhang Q, Brisby H, Rennerfelt K. Significantly lower intramuscular pressure in the posterior and lateral compartments compared with the anterior compartment suggests alterations of the diagnostic criteria for chronic exertional compartment syndrome in the lower leg. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy 2021Apr;29(4):1332-1339. http://doi.org/10.1007/s00167-020-06143-w
3. Lindorsson S, Rennerfelt K, Brisby H, Zhang Q. The effect of gender on intramuscular pressure in patients with chronic exertional compartment syndrome of the lower leg. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports 2022 Jan;32(1):202-210. http://doi.org/10.1111/sms.14064
4. Lindorsson S, Zhang Q, Brisby H, Rennerfelt K. Intramuscular pressures and patient-reported outcomes at follow-up in patients surgically treated for anterior chronic exertional compartment syndrome. Accepted by The Orthopaedic Journal of Sports Medicine

Hur ser du på framtiden inom ditt forskningsområde?
Intramuskulära tryck, med inriktning mot kroniskt kompartmentsyndrom, är ett intressant forskningsfält eftersom det fortfarande kvarstår en hel del frågor att besvara. Jag planerar framtida studier med inriktning på eventuell ärftlighet i kroniskt kompartmentsyndrom, på patienter med extremt höga tryck i sina muskelloger, samt på ansträngningsutlöst smärta i underarm. Som uppföljning till våra resultat i andra och tredje studien behövs även framtida forskning som fokuserar på behandlingsresultat efter applicering av lägre gränsvärden i den laterala och de två bakre muskellogerna, samt hos kvinnor.

AV: JOSEFIN ABRAHAMSON

 (Foto: privata)