Icke nedvandrad testikel

Retentio testis är när en eller båda testiklarna inte vandrat ner i pungen. Under fosterlivet anläggs testiklarna invid njurarna och vandrar sedan ner till pungen. Vid 35:e fosterveckan är denna nedvandring vanligen avslutad. Om testikeln fastnar på vägen – i buken, i ljumskkanalen eller ovanför pungen kallas det retentio testis. Icke nedvandrade testiklar ses hos 3-5 % av nyfödda och är då vanligtvis ensidig. Testikelns nedvandring kan fortsätta efter födseln och vid 6-12 månaders ålder har ca 1 % retentio.
Under uppväxten är det vanligt att testikeln åker upp i ljumsken med hjälp av en muskel som går längs sädesledaren. Denna reflex aktiveras när pungen utsätts för kyla eller beröring. Vid undersökning är det därför ibland svårt att avgöra om det är en äkta retentio eller rörliga testiklar. Eftersom det bara är äkta retentio som ska behandlas kan man behöva kontrollera barnet igen om det råder osäkerhet.

Varför skall man behandla retentio testis?

Män med retentio testis på båda sidor har en nedsatt förmåga att bli biologisk pappa, eftersom testikelns förmåga att bilda spermier är nedsatt vid retentio testis och möjligen även försämras om testikeln inte ligger nere i pungen. Det är viktigt att komma ihåg att en testikel finns i reserv, så det är bara vid dubbelsidig retentio som man kan se nedsatt fertilitet hos den vuxna mannen. Tidig korrigering/operation ökar sannolikt testikelns förmåga att bilda spermier.

Testikeln bildar manligt könshormon – testosteron - och för den produktionen spelar testikelns läge ingen roll.

Det föreligger en något ökad risk för testikelcancer hos vuxna som haft retentio testis jämfört med normalbefolkningen. Den risken minska troligen inte för att testikeln läggs i pungen, men det blir lättare att upptäcka en tumör om testikeln är möjlig att känna, jämfört med om den ligger kvar i ljumskkanalen eller i buken.

Syftet med att operera pojkar med retentio testis är alltså att förbättra fertiliteten (fortplantningsförmågan)och att underlätta för tidigare upptäckt av eventuell testikelcancer. För många pojkar är det också viktigt för självkänslan att ha testiklarna i pungen!

Hur behandlas retentio testis?

Behandlingen vid icke nedvandrade testiklar är kirurgisk korrigering av läget till pungen.

Om man kan känna testiklarna i ljumsken kan man vanligen med en operation föra ned och fästa testiklarna i gott läge i pungen med ett litet snitt i ljumske och pung. Denna operation tar ca 30 minuter.

Om man inte säkert kan lokalisera testiklarna inleds operationen med sk laparoskopi (titthålsoperation) där man med en kamera tittar in i magen för att bedöma testiklarnas läge och storlek. Vid laparoskopi finner man i ca hälften av fallen att testikelns kärl och sädesledaren löper ut i ljumskkanalen och man går då vidare med att via ljumsken operera ned testikeln om den har tillfredsställande storlek. Ibland hittar man endast en liten testikelrest som då tas bort. Hos ca en fjärdedel av dem som laparoskoperas för icke nedvandrad testikeln finner man en testikel med korta kärl. Man sätter då klips på testikelns huvudkärl och väntar sedan ca 6 månader. Under den tiden utvecklas sidokärl längs sädesledaren. Vid nästa operation, som också utförs laparoskopiskt, har man då kunnat vinna längd så att testikeln kan läggas ner i pungen. Hos ca en fjärdedel av dem som laparoskoperas saknas testikel helt och operationen avslutas efter att man sett att sädesledare och kärl slutar blint inne i bukhålan.

När skall man behandla retentio testis?

Kirurgisk behandling rekommenderas mellan 9-18 månaders ålder eller om senare upptäckt, när tid finns enligt sedvanlig vårdgaranti.

Råd efter operation för retentio testis

Efter operation för icke nedvandrad testikel bör barnet vara hemma från förskola/skola i 3-5 dagar. Man bör avstå från gymnastik och ansträngande fysisk aktivitet i 2-3 veckor. Såren sys vanligen med så kallad resorberbar tråd som försvinner av sig själv och sårtejp/bandage kan avlägsnas efter 10 dagar.

Smärtlindring ordineras för 3-5 dagar med paracetamol + ev ibuprofen eller liknande medel mot inflammation/smärta.

Återbesök planeras till barnkirurgens urinvägsmottagning efter 6-12 månader för kontroll av testikelns läge och storlek. Om okomplicerat förlopp behövs inga ytterligare kontroller men patienten bör få rådet att i vuxen ålder lära sig att kontrollera (palpera) sina testiklar.

Komplikationer efter operation för retentio är sällsynt, men inbegriper att testikeln åker tillbaks till sitt ursprungliga läge eller att testikelkärlen skadas och testikeln skrumpnar.