Psykologstöd vid ofrivillig barnlöshet

Nedan följer en sammanställning av en del av de erfarenheter vi gjort som psykologer i arbetet med individer och par som är ofrivilligt barnlösa. Kom ihåg att hur just du/ni reagerar beror på en mängd faktorer och det som stämmer för många andra kanske ser annorlunda ut för just dig/er!

Vanliga reaktioner vid ofrivillig barnlöshet

Att vara ofrivilligt barnlös är att leva under betingelsen att eventuellt inte få några egna biologiska barn. Samtidigt vill man sannolikt under samma period försöka behålla hoppet om att behandling eller egna försök så småningom skall leda till barn. Detta innebär att den bearbetning och läkning som normalt sker vid kris skjuts upp eftersom framtiden är oviss och utgången oklar. Beroende på olika omständigheter, såsom exempelvis hur länge man levt i denna osäkerhet, så kan detta innebära känslor av oro och ångest, men även andra psykiska symtom såsom nedstämdhet, sömnstörning och koncentrationssvårigheter är vanliga. Hur man reagerar är dock individuellt och för somliga kan den uppkomna situationen vara fullt möjlig att hantera.

Relation och sexualitet

Andra vanliga svårigheter i samband med ofrivillig barnlöshet är att relationen med partnern påverkas. Även om barnlöshet naturligtvis är bådas angelägenhet blir det inte sällan så att den ena drabbas i högre utsträckning än den andre. Det är också vanligt att man inom paret har olika behov av och önskemål om att diskutera barnlösheten. Ibland upplever man att man inte alltid kan och orkar vara det stöd för varandra som man önskar. Många par upplever vidare att kärlekslivet påverkas eftersom det efter ett tag kan komma att alltmer handla om reproduktion än lust och njutning. En del känner också att undersökningar och behandlingar påverkar sexualiteten och förhållandet till den egna kroppen eftersom intima delar av ens liv och kropp hamnar i fokus. Denna påverkan kan också märkas fysiskt exempelvis som svårighet med erektion eller smärtor vid samlag. 

Sociala situationer

Somliga som drabbas av ofrivillig barnlöshet upplever omgivningens reaktioner och frågor som besvärande. Det kan ibland vara svårt att hantera och leva upp till andras goda råd om hur de skulle gjort för att lösa situationen; dessa kan upplevas störande, som om ni inte vet ert eget bästa. I vilka sammanhang man skall berätta om sina svårigheter att få barn, eller inte göra det, är också något man behöver ta ställning till. Det kan ibland vara så att den ena i relationen vill vara mer öppen utåt än den andre. Inte sällan väcks den egna önskan om barn och familj ungefär samtidigt som andras i umgängeskretsen och många känner att det är plågsamt att fortsätta umgås med ”alla andra” som blir gravida och har små barn. Det är inte ovanligt att man inte tycker sig orka med lika mycket sociala kontakter som tidigare utan vill dra sig undan. Som anhörig/god vän vill jag framhålla att man ofta kan stötta genom att erbjuda sig att lyssna utan att försöka komma med lösningar och goda råd; det räcker långt att få dela att det känns svårt.

Välkommen att ta kontakt

Varje år träffar jag ungefär en fjärdedel av alla patienter på Reproduktionsmedicin. Ni kan komma individuellt eller som par, beroende på behov och önskemål. Anledningar till samtal är frågor eller krisreaktioner i samband med den ofrivilliga barnlösheten och behandlingen rörande denna. Vanligt är också att jag träffar patienter som kommit en bit in i fertilitetsbehandlingen utan lyckat resultat där frågan infunnit sig kring vad man ska göra/hur man ska leva om behandlingen inte lyckas. Andra orsaker till kontakt är samtal i anknytning till beslut rörande donation samt i samband med att behandlingen avslutas.

Stina Järvholm Leg Psykolog, Reproduktionsmedicin 031-342 33 87