Livmodercancer
Livmoderkroppscancer, eller corpuscancer, är den vanligaste gynekologiska cancersjukdomen och drabbar 1300-1400 kvinnor varje år i Sverige. Det är en sjukdom som vanligen uppstår efter klimakteriet och medelåldern vid diagnos är mellan 60 och 70 år. Det är mycket ovanligt att få cancer i livmodern före 40 års ålder.
Livmodercancer betecknar flera cancerformer som utgår från celler i livmodern. Den vanligaste formen är endometriecancer som utgår från livmoderslemhinnan.
Det finns vissa faktorer som man vet ökar risken för att drabbas av cancer utgående från livmoderslemhinnan. Flera av faktorerna är kopplade till ökade nivåer av könshormonet östrogen, såsom östrogenbehandling för klimakteriebesvär, övervikt, PCOS (polycystiska äggstockar), vissa östrogenproducerande tumörer, men även högt blodtryck, diabetes, tidig ålder vid första menstruation, sent klimakterium och att man inte har fött barn. Det finns också ett genetiskt tillstånd kallat Lynch syndrom som ger ökad risk för denna typ av cancer. Skyddande faktorer är barnafödande, särskilt vid flera tillfällen och vid högre ålder, samt användning av p-piller.
Symtom
Det i särklass vanligaste symtomet på cancer i livmodern är att man får en vaginal blödning trots att menstruationerna har upphört. Oftast har man inga andra besvär. Som kvinna efter klimakteriet ska man alltid ta en vaginal blödning på allvar och söka vård hos gynekolog.
Kvinnor som ännu menstruerar märker framförallt blödningsrubbningnar. Andra symtom kan vara tyngdkänsla i buken eller buksmärta.
Så ställs diagnosen
Vid en gynekologisk undersökning tas ett prov från livmoderslemhinnan och en ultraljudsundersökning görs. Detta sker oftast hos gynekolog i öppenvården som vid misstanke om livmodercancer skickar remiss till gynekologisk kirurg och onkolog. Ibland kompletteras undersökningen med en skrapning av livmoderslemhinnan som sker under en kort sövning.
Under utredningen genomgår man bilddiagnostik som ultraljud, slätröntgen och eventuellt skikt- och magnetröntgen av buk och/eller bröstkorg. Detta för att man innan behandling ska ha en så bra uppfattning som möjligt om eventuell spridning.
Undersökningarna görs enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF) som är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Det kan innebära att du blir kallad till utredningar med kort varsel per telefon. Tänk på att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Behandling
Vilken behandling man väljer beror på flera faktorer:
- Den mikroskopiska analysen av sjukdomen
- Om den har börjat sätta dottertumörer i lymfkörtlar eller övrig vävnad
- Hur stor livmodern är
- Övrigt hälsotillstånd och hur väl man förväntas tolerera behandlingen
Kirurgi
I första hand opererar man bort livmoder och äggstockar. I vissa fall tar man även bort lymfkörtlar i buken. Operation kan ske både med öppen metod (buksnitt) eller med titthålsteknik. Vilken metod som används beror på flera faktorer, såsom typ av livmodercancer, stadieindelning, ålder, och annan sjuklighet.
Under operationen får kirurgen en god överblick över buken och kan ge ytterligare besked om sjukdomens stadium, men definitivt besked får man först då det som opererats bort analyserats i mikroskop. Detta svar kommer vanligen inom tre veckor efter operation.
Annan behandling
Beroende på typ av livmodercancer och hur långt sjukdomen har gått kan det blir aktuellt med behandling efter operation. Denna kan både bestå av cellgifter, strålning och/eller hormonbehandling. I vissa fall bedömer man att det inte går att göra en operation (t.ex. om man är så sjuk i övrigt att operation bedöms som alltför riskabel, eller om man har stor spridning av sjukdomen). Då blir dessa alternativ huvudpelaren i behandlingen av cancern.
Lymfödem
Om man har tagit bort lymfkörtlar i buken försämras möjligheten för lymfvätska från benet att transporteras tillbaka upp i lymfsystemet. För vissa innebär detta att vätska samlas utanför lymfkärlen och benet svullnar. Tidiga tecken på svullnad kan vara trötthet och tyngdkänsla i fot, ben, underliv, höfter och buk. För att förebygga detta får vissa kompressionsstrumpor en period efter operationen och man får råd om aktivitet och massage. Om besvär uppstår är det viktigt att söka hjälp tidigt så att man kan sätta in snabb behandling. Med tiden kan lymfsystemet finna nya vägar att föra bort vätskan, men för vissa blir besvären livslånga.