Kolostrum - medicin för ditt barn

Vad händer under graviditetens sista tredjedel?

Under graviditetens sista tredjedel får barnet syre och näring via navelsträngen direkt in i blodet. Antikroppar mot smittämnen och speciella fleromättade syror som är viktiga för hjärnans utveckling överförs aktivt från modern. Barnet dricker decilitervis med fostervatten som innehåller faktorer som är viktiga för bland annat tarmens mognad. Om barnet föds för tidigt ändras därför dess förutsättningar för utveckling och tillfrisknande.

Vid mycket för tidig födelse är lungorna omogna och barnet behöver extra syrgas. Immunförsvaret är omoget vilket innebär ökad risk för infektioner. Barnet har låga halter av antioxidanter vilket kan leda till oxidativ stress som anses vara en viktig orsak till prematuritetsrelaterad sjuklighet. Tillväxthastigheten är större än hos fullgångna barn och näringsbehovet stort men mag-tarmsystemet är omoget. Barnet kan inte äta själv ännu och ges mat via sond till magsäcken.

Vad kan du göra för ditt barn?

Din bröstmjölk, som innehåller många av de faktorer som finns i fostervatten, kan i viss mån kompensera för detta. Den innehåller bland annat fleromättade fettsyror som är viktiga för hjärnans uppbyggnad, antikroppar mot smittämnen och andra ämnen som motverkar infektioner, hormoner och tillväxtfaktorer som stimulerar tarmmognaden, antioxidanter som motverkar oxidativ stress, enzymer som hjälper till att bryta ner och förbättra upptaget av fett och levande celler som till exempel vita blodkroppar, stamceller, nyttiga bakterier och mikroorganismer.

Donerad pastöriserad bröstmjölk innehåller lägre halter av dessa ingredienser eller inget alls då bland annat pastöriseringen påverkar mjölken. Den innehåller dessutom ofta mindre protein, fett och energi än din egen mjölk eftersom mjölk som doneras oftast doneras efter en tids amning. Halten protein, fett och energi är som högst i början av amningsperioden. Med tiden så sjunker framförallt halten protein i mjölken och andelen laktos (mjölksocker) stiger. Modersmjölkersättningar har en god sammansättning av näringsämnen baserad på aktuella vetenskapliga rön om spädbarns behov och de kan innehålla mer än din egen mjölk vars sammansättning är individuell. Däremot saknar de många av de övriga faktorerna som är så viktiga för det för tidigt födda barnet. Den egna bröstmjölken har därför en ännu större betydelse för barn som fötts för tidigt än för fullgångna barn.

Innan barnet kan ta emot mjölk via munnen kan faktorer som stimulerar immunförsvaret sugas upp genom munslemhinnan om små mängder mjölk droppas på den. Att ge en liten mängd kolostrum/råmjölk till barnet aktiverar och stärker barnets immunförsvar och kan minska risken för infektioner.

Bröstmjölken räcker inte till för att fylla barnets hela näringsbehov i början men innehållet av nyttiga faktorer är som störst de första dagarna efter förlossningen. Därför är varje droppe värdefull! Man kan till de flesta barn påbörja detta så snart som möjligt efter barnets födsel, helst inom barnets första levnadstimmar och sedan ge fortsatt några gånger per dygn.

I början kan barnet inte äta själv och ges mat via sond till magsäcken. Små mängder mjölk kan då ges i munnen direkt, och sen i ökade mängder, om du väljer att fortsätta bröstmjölkstimulera/urmjölka. Detta stimulerar bl.a. immunförsvaret, tillväxten och tarmens utveckling.

För hjälp med bröstmjölkstimulering/urmjölkning, prata med din barnmorska eller undersköterska som kan hjälpa dig. Mer information om handurmjölkning/urpumpning och även en instruktionsfilm finns på 1177.se.

1177.se - Handmjölka och pumpa ur bröstmjölk

Varför är det bra med tidig bröstmjölksstimulering/urmjölkning?

Timmarna efter förlossningen är nivåerna av amningshormonerna oxytocin och prolaktin extra höga. Genom att påbörja bröstmjölksstimulering/urmjölkning så tidigt som möjlig efter förlossningen, helst inom de första två timmarna kan man utnyttja det stora hormonpåslaget vilket ger snabbare och större mjölkproduktion. Om detta inte är möjligt är det dock aldrig för sent att börja. Att vi kallar det både bröstmjölksstimulering och urmjölkning beror på at det är vanligt att det inte kommer någon mjölk alls eller endast några droppar vid de första tillfällena. Detta är helt normalt och fortsatt stimulering/urmjölkning kommer inom några dagar succesivt göra att mjölkproduktionen startar upp och mjölkmängden ökar. Kom ihåg att varje droppe är värdefull. Det är aldrig ”för lite”, en droppe kan man med en fingertopp ge barnet i dess kind.

Hur ofta brösten stimuleras är helt avgörande för hur lätt du kommer igång med din mjölkproduktion. Handurmjölka gärna minst en gång i timmen de första timmarna för att sedan gå över till att använda bröstpump och pumpa åtta till tio gånger per dygn. Hormonnivåerna är som högst på natten så det är viktigt att du även stimulerar då.