Klinisk forskning inom epilepsisjukvården

Det finns en stor bredd i den kliniska forskningen inom Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård. Exempelvis studeras biomarkörer för epilepsi, utveckling av och resultat av olika epilepsibehandlingar, samsjuklighet vid epilepsi, kognitiv påverkan av epilepsi eller epilepsibehandling, epilepsins påverkan på mående hos vårdnadshavare och syskon, hälsoekonomi och kvalitativa intervjustudier med personer som genomgått epilepsikirurgi.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har samarbeten med experimentella forskare vid Sahlgrenska Akademin, men även breda kliniska nationella och internationella samarbeten. Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård är ledande inom den kliniska behandlingsforskningen i Sverige när det gäller avancerade epilepsibehandlingar för personer med svårbehandlad epilepsi, framför allt inom epilepsikirurgi.

Forskning inom epilepsikirurgi

Utveckling av de avancerade preoperativa utredningarna

Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver forsknings- och utvecklingsarbete kring de avancerade utredningar som är viktiga för att de epilepsikirurgiska utredningarna ska ge så exakt information som möjligt, dels om var anfallen startar men även om operation kan tillrådas.

Det rör sig om avancerad bilddiagnostik med MR, magnetkamera och avancerade utredningar med inopererade elektroder (så kallad stereo-EEG) för att kunna registrera anfall och i detalj se var de börjar och hur de sprids inför en planerad operation. I andra studier lokaliseras hjärnfunktioner hos barn med transmagnetisk stimulering. Inom Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård planeras studier med MEG (magnetencefalografi) på det nya SahlBEC Lab på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. MEG är ett diagnostiskt tillskott där informationen kan skärpa hypoteserna om var de epileptiska anfallen startar inför planering av invasiv utredning med inopererade elektroder.

Uppföljningsstudier efter epilepsikirurgi

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under många år gjort uppföljningsstudier av barn och vuxna efter epilepsikirurgiska operationer. Många studier baseras på det Svenska nationella epilepsikirurgiregistret som startade 1990. Studierna omfattar både barn och vuxna med återkommande avstämningar upp till tjugofem år efter operationen. Dels görs rena registerstudier där anfallssituationen följs över tid, dels analyseras psykosocialt utfall som skolgång och arbetsåtergång men också komplikationsrisk.

Studierna har lett till att det i dag finns tillförlitliga data om dessa utfall över tid i Sverige – en viktig informationsgrund för patienter och familjer som får rådgivning inför ett beslut om operation. 

Tröja med sensorer för att registrera anfall

För många patienter med epilepsi föreligger svårigheter med dokumentationen av anfall, både vad gäller anfallsfrekvens och anfallstyp, vilket naturligtvis försvårar både diagnostik och utvärdering av behandling. Forskare vid Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård har därför under flera år utvecklat en tröja med sensorer i ett stort tvärvetenskapligt samarbete med RISE (Research Institutes Sweden) och Textilhögskolan i Borås.

Så fungerar sensortröjan

---

Minimera

På tröjan finns fyra sensorzoner på underarmar, över bålen och på ryggen som registrerar rörelser, puls, hjärtfrekvensvariabilitet, elektrodermal aktivitet (svettning) och blodtrycksförändringar. Denna information ska sedan integreras och möjliggöra detektion och differentiering av epileptiska anfall. Målsättningen är att kunna registrera anfall hos patienter utanför sjukhus, i deras vardagsaktiviteter och i hemmet. Studier för att kunna särskilja olika anfallstyper med registreringar via tröjans sensorer pågår i samarbete med de högspecialiserade epilepsiteamen vid Skånes Universitetssjukhus i Lund och vid Specialsjukhuset för Epilepsi, Oslo Universitetssjukhus.

Pediatrisk epilepsiforskning

Förutom nationella uppföljningsstudier av epilepsikirurgisk behandling hos barn koordinerar Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård också ett nordiskt samarbete där barn som opererats för ovanliga epilepsikirurgiska tillstånd följs upp. Vidare bedrivs forskning av förekomst, kartläggning och behandling av samsjuklighet, psykosociala konsekvenser, mående och livskvalitet hos vårdnadshavare och syskon vid ovanliga genetiska epilepsisyndrom, utfall och negativa behandlingskonsekvenser av modifierad ketogen diet och studier för att förbättra överföringen från barn- till vuxenepilepsivården.

Förvärvad epilepsi

I ett stort epidemiologiskt forskningsprogram kartlägger forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset epilepsi vid olika hjärnsjukdomar som demens, stroke, traumatisk hjärnskada, hjärninfektioner och multipel skleros med hjälp av svenska registerdata. Studier pågår om vilka antiepileptiska läkemedel som fungerar bäst och i ett samarbete med Chalmers tekniska högskola försöker forskarna förutse vilken medicin som fungerar bäst för vilken patient. Läkemedelsstudiernas resultat nyttiggörs just nu med hjälp av en hemsida, som utvecklats med stöd av Innovationsfonden i Västra Götalandsregionen.

Parallellt bedrivs biomarkörstudier. I observationsstudien PREDICT inkluderas personer med epilepsi vid alla Västra Götalandsregionens neurologmottagningar. Blodprover samlas in till en biobank vars syfte är att hitta blodprover av nytta för diagnostik eller behandling av epilepsi. Deltagarna följs också med en årlig enkät för att kartlägga psykosociala konsekvenser av epilepsi. I september 2022 har fler än 400 personer inkluderats. Samarbeten har etablerats med flera ledande forskargrupper eller analysplattformar för att hitta blodprover, däribland neurokemiska laboratoriet i Mölndal och SciLifeLab i Stockholm

Läkemedelsforskning

Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltar i internationella randomiserade kontrollerade studier angående nya ännu inte godkända epilepsiläkemedel för både barn och vuxna.