Lightdrycker bättre än sitt rykte

Om vi vill gå ner i vikt ska vi vara extra vaksamma på vad vi dricker. Att byta ut den sockersötade läsken mot en lightvariant är något Ingrid Larsson, näringsfysiolog, förespråkar.

– För att minska i vikt krävs att man får i sig mindre energi från mat och dryck i förhållande till vad man gör av med. De vanligaste sätten är att lägga upp mindre matportioner, äta färre antal smörgåsar och begränsa godis, bullar, läsk och chips, säger hon.

Sockersötade drycker – läsk, saft och liknande – intar en särställning på "ohälso-skalan". I studie efter studie konstateras att dessa ökar risken för flertalet av våra vanligaste sjukdomar inklusive fetma och karies. Ju mer läsk vi dricker desto större risk att få en sjukdom, öka i vikt och att få karies, menar Ingrid Larsson.

– En burk, 33 cl vanlig läsk innehåller cirka 120 kalorier, kcal, medan motsvarande burk lightläsk innehåller 3 kcal, konstaterar hon.

Under de senaste åren har flera kontrollerade studier visat att om man ersätter sockersötade drycker med lightdrycker och inte förändrar energiintaget för övrigt minskar vikten, enligt Ingrid Larsson. Andra studier visar att om matvanorna består av något sött när man vill minska i vikt har man lättare att hålla sig till dessa matvanor över lång tid, det vill säga följsamheten ökar.

– I amerikanska The Weight Control Registry, NWCR, ingår personer som minskat i vikt och kunnat behålla en lägre vikt under många år. En stor andel av båda kvinnor och män i NWCR har sett lightdryckerna som ett verktyg att minska och behålla en lägre vikt, säger Ingrid Larsson och fortsätter.

– Även om de vanligtvis dricker vatten vill de kunna dricka läsk då och då. Den allra senaste forskningen inom området antyder att personer som regelbundet dricker lightdrycker också äter mer grönsaker, frukt, fullkorn och fisk jämfört med personer som dricker sockersötade drycker. Om dessa studier kan bekräftas framöver kan lightdrycker i framtiden bli en markör för hälsosamma livsmedelsval.

Ingrid Larsson konstaterar avslutningsvis:

– Ur ett hälsoperspektiv är forskningen mycket tydlig med att vår nuvarande mycket höga konsumtion av socker inte är hälsosam och att vi behöver sänka den. Men det betyder inte att vi behöver upphöra att äta socker eller undvika mat och dryck med söt smak. Ordet ”lagom” är användbart i många sammanhang, inte minst i detta, säger hon.

Myter om sötningsmedel

Det finns en rad påståenden om sötningsmedel i livsmedel, menar Ingrid Larsson och bemöter dessa här med aktuell kunskap. 

Påstående: "Sötsuget ökar av sötningsmedel"

Förklaring: Har inte kunnat bekräftas i studier. Suget efter något sött är mer betingat av vanor och situation än av själva livsmedlet.

Påstående: "Man blir hungrig av sötningsmedel"

Förklaring: Har inte kunnat bekräftas i studier. Om man äter eller dricker mindre energi än vad man behöver för att hålla vikten kan man bli hungrig. Det är dock beroende att det lägre energiintaget, inte av sötningsmedel.

Påstående: "Vikten ökar av sötningsmedel"

Förklaring: Vikten ökar inte om man äter eller dricker något som är energifritt.

Påstående: "Man kan få cancer av sötningsmedel"

Förklaring: Tidiga studier på hanråttor visade att ett intag av aspartam, motsvarade 200 gånger det som rekommenderas för människa, ökade risken för levercancer hos råttorna. Studier som genomförts på människa visar att aspartam är ett säkert sötningsmedel som inte ökar risken att få cancer.

Påstående: "Man lurar kroppen att äta sött om man äter eller dricker något med sötningsmedel"

Förklaring: Har inte kunnat bekräftas i studier.

Tips från dietisten

• Välj särskilda tillfällen att äta någon sötsak du tycker om och njut av det då.
• Frukt till vardags innehåller viktiga näringsämnen förutom den söta smaken. Sockerhalten, fruktos och glukos, i frukt och bär är cirka en tiondel av sockerhalten i godis.
• Lightläsk eller -saft kan vara ett alternativ om man vill ersätta sockersötad läsk eller saft utan att få i sig socker.