Kombination av goda kostvanor och läkemedelsbehandling förbättrar livskvalitet vid psykossjukdom
En psykossjukdom är en många gånger kronisk psykisk sjukdom. I sjukdomen ingår då och då en svårighet att tolka verkligheten och olika sinnesintryck. Med rätt mediciner och följsamhet till läkemedelsordinationen kan patienten ofta fungera normalt. Sjukdomen i kombination med antipsykotiska läkemedel kan dock ge en ökad risk för övervikt. Det är därför av vikt att vården erbjuder patienter hjälp med t.ex. årliga hälsosamtal för att utveckla hälsosamma levnadsvanor.
Personer med psykossjukdom har ofta för lite energi för att orka göra det de önskar göra eller borde göra, säger Jarl Torgerson, Psykiatri Psykos invärtes medicinske läkarkonsult.
I varierande grad påverkar antipsykotiska läkemedel brukaren så att hen blir hungrigare, äter mer och går upp i vikt. Denna bieffekt skiljer sig rätt mycket mellan olika läkemedel.
– Främst ska läkaren välja ett preparat som hjälper bäst mot brukarens psykossjukdom. Men det är också om det går viktigt att ta hänsyn till sådana centrala biverkningar som ökad hunger eller viktuppgång. Det finns en del preparat med mildare biverkningar.
Utöver symtom som ökad hunger och behov av passivitet kan en psykos ge kognitiva nedsättningar. Hjärnans arbetsförmåga kan minska så att det blir svårt att fullfölja hela genomförandeprocesser av t.ex. vardagliga aktiviteter.
– Det kan bli svårt eller omöjligt att gå från att se att kylskåpet är tomt till sätta ihop en inköpslista, handla och till slut laga mat. Detta kan leda till att brukaren äter för mycket mikrougnsmat, hämtmat, bullar, godis och smörgåsar.
Vanligt med fet mat med mycket socker
Sådan mat innehåller mindre nyttigheter och mer fett och socker som konsumenten lätt går upp i vikt av.
Övervikt behöver inte vara så riskabel om den inte är alldeles för stor och om personen rör på sig mycket. Olika personer har olika anlag för följdsjukdomar av övervikt. Kombineras övervikt med att röka och/eller drick mycket alkohol försämras hälsoutsikterna kraftigt.
Blir övervikten för stor och/eller kombineras med rökning eller för mycket alkohol är det första steget mot en rad allvarliga följdsjukdomar. Exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter/kolesterol och/eller sockersjuka/diabetes.
Risk för att utveckla diabetes
Diabetes ger i sin tur risk för allvarliga hjärt-/kärlsjukdomar som hjärtinfarkt eller stroke i hjärnan.
– Diabetes är den vanligaste komplikationen vid allvarlig fetma och väldigt vanlig hos personer med en psykossjukdom. Diabetes ger risk för svårläkta sår som kan leda till amputation av kroppsdelar. Sjukdomen kan också ge njurproblem eller leda till synförlust.
Personer med en psykossjukdom lyfts av Socialstyrelsen upp som en särskild grupp som på grund av risk för ohälsa behöver särskild hjälp med att utveckla hälsosamma levnadsvanor.
Bra vanor kan förbättra livslängden och -kvaliteten
Om personer med psykossjukdom precis som alla människor generellt rör på sig tillräckligt och följer en nyttig kostdiet minskar deras risk för allvarliga livsstilssjukdomar betydligt.
– Personer med en psykossjukdom kan precis som alla få en ökad förväntad livslängd- och kvalitet av att utveckla hälsosamma livsstilar.
I Psykiatri Psykos generella vårdmetodik R-ACT ingår att ge patienter hjälp med hälsosamma levnadsvanor som en väldigt grundläggande del. I årliga hälsosamtal kartlägger vården brukarnas kost-, rök- och alkoholvanor samt deras fysiska aktivitetsnivå.
Vården kan hjälpa patienten att planera sitt liv
– Utifrån den informationen kan patientens Case Manager (personlige handläggare) upprätta en plan för att patienten ska kunna äta bättre och röra på sig mer. Det är viktigt att psykiatrin uppmärksammar förändringar i kroppsvikt, blodsocker och väljer läkemedel som har minst negativa biverkningar.
Många psykosmottagningar erbjuder matlagnings- och promenadgrupper för att hjälpa patienterna med deras hälsa.
Medelhavskosten är en diet som är nyttig och mättar bra. I den ingår mycket frukt och grönsaker, nötter, mandlar, olivolja istället för smör. Mer fisk och kyckling och endaste lite rött kött och en inte för stor mängd grovt bröd.
Vid en fika kan man välja något mindre än ett stort wienerbröd eller ta en frukt. Till helgen kan man lyxa till det med en god smörgås med brieost och lite grönsaker på hellre än en chokladkaka.
– Någon gång kan man unna sig lite godis eller en semla i fastan, men inte alltid, jättemycket och jämt. Light- eller zeroläsk är bättre än vanliga sötade drycker.
Kropp och själ hänger ihop. Vi äter alla inte bara för att mätta oss utan även för att det är gott, för att må bra eller ha det trevligt. Det är ändå viktigt att oftare äta nyttigt än tvärtom.
Text och foto: Oskar Brandt, informatör vid Psykiatrisk Utredningsmottagning, Psykiatri Psykos, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.