Utmanande resa mot nya möjligheter

Jag träffar Ian Durgé vid Lejontrappan i Brunnsparken, Göteborg en iskall vinterdag. Ian är snart 26 år och gillar att träna på gym, vara med vänner och att studera. Han är framåt och nyfiken på livet.

Sent år 2013 hade Ian precis börjat läsa till hälsocoach på folkhögskola i Trosa.

– Jag började då höra jobbiga röster i huvudet och fick negativa tankebanor, säger Ian Durgé.

Ians tillstånds förvärrades och i samband med det fick han hjälp med att ta sig till en psykiatrisk akutmottagning. Han vårdades sedan i två månader i heldygnsvården. Under vårdtiden gjordes en utvärdering av Ians psykiska hälsa och han fick mediciner mot sina röster.

Efter utskrivningen har Ian huvudsaklig kontakt med två sjuksköterskor på öppenvårdsenheten Psykosmottagningen Mölndal. De hjälper honom med återhämtning och medicin. På mottagningen påbörjades också en psykiatrisk utredning.

– Jag började då min gradvisa resa tillbaka till verkligheten.

Tidiga insatser för återhämtning

Som ung och långtidssjukskriven fick Ian aktivitetsersättning från Försäkringskassan då han inte kunde jobba eller studera. Försäkringskassan beviljade även bidrag till ett gymkort så att Ian skulle ha någon aktivitet att gå till för att må bra.

Ian bor fortfarande hos föräldrarna, men de har också ett andra lite mindre hus på tomten som Ian har för sig själv.

– Mina föräldrar både är och har varit ett fantastiskt stöd till 100 %.

Resursgruppen hjälper till att sätta mål

På Psykosmottagningen Mölndal har Ian tillgång till en resursgrupp där han sätter upp sina lång- och kortsiktiga mål. Ian, hans föräldrar och teamet på öppenvården har tillsammans utarbetat en plan för ”Tidiga tecken” så att de kan uppmärksamma om Ian börjar må sämre igen. Vård kan då förhoppningsvis sättas in så tidigt som möjligt så att Ian slipper ny heldygnsvård.

Målet för Ian var och är att arbeta så 2015 utökades kontakten med öppenvården och Ian fick en handläggare på AIR (Arbetsinriktad rehabilitering) inom Psykiatri Psykos. Målgruppen är personer med psykisk funktionsnedsättning som vill komma ut i arbetslivet eller studier.

Ians handläggare på AIR är utbildad i IPS-modellen som syftar till att ge individen ett stöd i att finna och behålla ett arbete, baserat på individens egna val och preferenser. IPS-specialisten ingår också i Ians resursgrupp

NECT hjälp mot självstigma

Via AIR fick han möjlighet att gå en utbildning i NECT. Metoden syftar till att lära patienter att lägga märke till och handskas med självstigma. Självstigma kan till exempel innebära att en person har börjat tro att felaktiga uppfattningar om psykisk sjukdom är sanna och stämmer på honom eller henne. Sådant självstigma kan ibland göra det svårare att återhämta sig och känna hoppfullhet vid psykisk sjukdom.

Det året började Ian en halvårskurs i fotografering. Foto är ett stort intresse för Ian. Kursen var en dag i veckan och hjälpte Ian att lämna hemmet regelbundet i rehabiliteringssyfte.

– Det är viktigt att inte bara sitta hemma.

Arbetsträning viktig för att må bra

2016 började IAN arbetsträna på ett av SATS gym. Ians uppgift var att se till att alla hantlar låg på rätt plats, att tvätta gymmaskinerna och att sköta om omklädningsrummen. Det gjorde Ian på 25 % i veckan under sju månader 2016.

– Arbetsträningen där betydde allt för mig. Jag fick träna, vara glad och vara med sjukt sköna arbetskamrater. Det var verkligen en vändning för mig.

Ians mål på sin resursgrupp var att börja studera 2018. Så 2017 fick han en ny arbetsträningsplats och denna gång på spat ”Lilla Kurorten”. Spat behövde någon som kunde vika handdukar och utföra lättare städning. Sysselsättningen där blev på 50 % för att öka Ians utmaningar lite lagom.

Ian fick jättegoda relationer med sina kollegor där.

– De var jättesnälla. Jag fick bra kamrater, kaffe och fika. Det var lite mer av ett riktigt arbete där än på det tidigare gymmet.

Ian kände att han kunde bli mer av en vuxen och ta ansvar på Lilla Kurorten.

Nu student mot handel och försäljning

Nu är det 2018 och Ian har börjat på en komvuxutbildning i handel och försäljning. Den leder till jobb bl.a. som butiksmedarbetare. Ian ser den som en förberedelse för att kunna söka in till en ny hälsocoachutbildning hösten 2018.

Jobb och studier betyder jättemycket. Att komma ut och göra något om dagarna gör honom gladare. Han kan då uppskatta solen skiner, fika på stan efter jobbet och känna sig väl till mods på kvällen av att ha gjort något meningsfullt på dagen.

Viktigt vara öppen med sin psykiska hälsa

För att klara att arbeta efter en psykos är det viktigt att vara rätt öppen mot sin arbetsgivare med sin psykiska hälsa. Det gäller också att inte axla för mycket arbetsuppgifter i början efter psykosen utan att ta babysteps tillbaka mot en fungerande vardag.

Ian ser väldigt ljust på framtiden efter att ha klarat de första sex-sju veckorna på utbildningen.

– Jag ser fram emot att börja hälsocoachutbildningen till hösten. Går inte det, söker jag jobb i butik.

Ian känner att han har någon att vända sig till för allt genom psykosvården. På så sätt slipper han klara sin resa till återhämtning alldeles ensam. Ian ser bara möjligheter. Han har varit nere men är på väg mot toppen igen.

 Text och foto:

Oskar Brandt, informatör vid Psykiatri Psykos